Du skriver sidtiteln och metabeskrivningen. Google bestämmer vad som faktiskt står i sökresultatet. Att de två sakerna inte är samma sak är den vanligaste missuppfattningen om de här taggarna, och den förklarar varför så många upptäcker att den omsorgsfullt formulerade texten aldrig syns för någon. Den här guiden går igenom vad Google säger sig göra, vad du faktiskt styr över och varför teckengränsen du läst om inte finns.
Rubriken i sökresultatet är inte din titeltagg
Den klickbara rubriken i ett sökresultat kallar Google för en titellänk. I dokumentationen om titellänkar beskriver Google att genereringen är helt automatisk och att den väger samman nio källor: innehållet i title-elementet, den huvudsakliga synliga rubriken på sidan, rubrikelement som h1, innehållet i og:title, annan text som är stor och framträdande genom formatering, övrig text på sidan, ankartext på sidan, text i länkar som pekar mot sidan, samt strukturerad data av typen WebSite.
Titeltaggen är alltså en ingång av nio, men den dominerar. När Google i augusti 2021 lade om systemet skrev företaget i sitt blogginlägg om förändringen att titeltaggen fortfarande är den överlägset mest sannolika källan och används i mer än 80 procent av fallen. Det är Googles egen siffra, och den är snart fem år gammal, men den är också det närmaste ett facit vi har.
Samma blogginlägg innehåller en detalj som sällan citeras och som förändrar hur man bör tänka. Före omläggningen kunde titeln variera beroende på vilken sökfråga som ställdes. Med det nya systemet gör den i regel inte det längre. Google motiverar det med att titeln ska beskriva vad dokumentet handlar om, oavsett fråga. Titellänken är med andra ord numera en egenskap hos sidan. Utdraget under den är det inte, vilket vi återkommer till.
Sju anledningar till att Google byter ut din titel
Google räknar själv upp de vanligaste problemen som utlöser en omskrivning, och listan är förvånansvärt konkret. En halvtom titeltagg som börjar med en avdelare och saknar den beskrivande delen. En föråldrad titel, till exempel en antagningssida som fortfarande säger 2020 i taggen medan den synliga rubriken på sidan säger 2021. En titel som helt enkelt inte beskriver sidan. Mikromallar, alltså identiska titlar på en rad undersidor där bara ett säsongs- eller avsnittsnummer skiljer dem åt. Sidor där det finns flera lika stora och framträdande rubriker, så att det inte går att avgöra vilken som är huvudrubriken. Titlar skrivna på ett annat språk eller i ett annat skriftsystem än sidans huvudinnehåll. Och slutligen sajtnamn som upprepas i titeln trots att Google redan visar det separat.
Fem av de sju handlar om att titeln säger något annat än sidan: den halvtomma, den föråldrade, den missvisande, mikromallen och den som är skriven på ett annat språk än innehållet. De två återstående gör det inte. Punkten om flera lika framträdande rubriker beskriver ett problem på sidan, inte i titeln, och punkten om upprepat sajtnamn handlar om redundans i sökresultatet, precis som stycket ovan säger. Riktningen är ändå tydlig: Googles system letar inte efter dåliga titlar i estetisk mening, det letar efter titlar som motsägs av det synliga innehållet.
Hur ofta det händer har Google inte publicerat något tal för. Den mest citerade mätningen kommer från verktygsleverantören Zyppy, där Cyrus Shepard jämförde 80 959 titeltaggar från 2 370 sajter mot Googles desktopresultat i början av 2022 och fann att 61,6 procent hade skrivits om. Det är ett stickprov från en enskild leverantör, inte en uppgift från Google, och Zyppy noterar själva att många av omskrivningarna är små. Behandla siffran som en storleksordning, inte som ett mätvärde.
Metabeskrivningen är ett underlag, inte texten som visas
Texten under rubriken i sökresultatet heter utdrag, eller snippet. Google är ovanligt rak i sin dokumentation om utdrag: de skapas i första hand från sidans eget innehåll, och metabeskrivningen, som i koden heter meta description, används ibland, när den beskriver sidan bättre än något stycke i texten. I listan över metataggar som Google stöder är formuleringen ännu försiktigare: beskrivningen används i vissa situationer i utdraget.
Skälet till att utdraget oftast hämtas ur brödtexten är att det ska matcha sökningen. I avsnittet om hur utdrag skapas skriver Google att utdragen är utformade för att framhäva och förhandsvisa den del av sidans innehåll som bäst svarar mot användarens specifika sökning, och att Google av det skälet kan visa olika utdrag för olika sökningar. Här går alltså titellänken och utdraget åt olika håll. Titeln är sedan 2021 i regel densamma oavsett fråga. Utdraget är fortfarande rörligt.
Det ger metabeskrivningen en tydligare roll än den brukar få. Den är inte din annonstext. Den är en reservtext som vinner när den beskriver hela sidan bättre än ett enskilt textstycke gör. Det är därför den fungerar bäst på sidor där innehållet är svårt att sammanfatta med ett godtyckligt stycke, till exempel en översiktssida, en kategori eller en produktsida där priset står på ett ställe och tillverkaren på ett annat.
Teckengränsen finns inte, och det är därför den ständigt ändras
Att en metabeskrivning ska vara 155 tecken, eller 160, eller 120 på mobil, är det mest spridda påståendet i genren. Google anger ingen sådan gräns. I både titeldokumentationen och utdragsdokumentationen står i stället samma sak, med nästan identiska ord: det finns ingen begränsning för hur lång taggen får vara, men det som visas kapas vid behov, typiskt för att passa enhetens bredd.
Formuleringen är exakt och värd att läsa långsamt. Kapningen sker efter bredd, inte efter tecken. Ett i och ett m tar olika mycket plats. Det är därför siffrorna som cirkulerar aldrig stämmer riktigt, och det är också därför de behöver revideras varje gång Google ändrar typsnitt eller layout. Verktyg som räknar rätt räknar pixlar, inte tecken. Kravet som faktiskt följer av Googles formulering är enkelt: skriv det viktigaste först, så överlever det kapningen oavsett var den hamnar.
Klick, inte position
Här behöver man vara noggrann med vad som är belagt. Google säger uttryckligen att metanyckelordstaggen inte används och saknar all effekt på indexering och ranking. Något motsvarande kategoriskt uttalande om beskrivningstaggen finns inte i dokumentationen. Det som däremot går att konstatera är hur Google beskriver nyttan: en bra beskrivning kan visas i sökresultatet och kan bidra till trafikens kvalitet och kvantitet. Formuleringen handlar om klick. Positionen nämns aldrig, och i Googles egen genomgång av sina rankningssystem förekommer metabeskrivningen inte alls.
Den praktiska slutsatsen håller därför även utan ett citat att luta sig mot. Metabeskrivningen är en investering i hur många som klickar på ett resultat du redan har, inte i var resultatet hamnar. Vill du flytta positionen ligger arbetet någon annanstans, i innehållet och i tekniken. Vår guide Teknisk SEO går igenom den delen, från indexering till dubblettfällor.
Vi granskade vår egen sajt, och blev inte helt nöjda
Ett vanligt tillstånd på svenska WordPress-sajter är att ingen har skrivit en enda metabeskrivning, utan att någon märker det. De flesta SEO-plugin genererar nämligen en åt dig automatiskt, och den ser ut som en riktig beskrivning i källkoden.
Vi definierade urvalet först, för att slippa välja bort obekväma träffar i efterhand: samtliga artiklar i sajtens kategori Guider. Den 1 augusti 2026 var de tio stycken, den här inräknad. Vi hämtade källkoden för var och en och plockade ut innehållet i beskrivningstaggen.
Åtta av de nio övriga har en automatiskt genererad beskrivning som ordagrant återger artikelns egen inledning. I sex av dem kapas den mitt i en mening med tre punkter, i de två andra rymdes den första meningen inom längden och beskrivningen slutar med punkt. Den nionde är ett verkligt undantag: genomgången av varför en enda mätning av AI-synlighet inte går att lita på bär en skriven beskrivning som inte förekommer någonstans i brödtexten. Den här sidan har också en skriven beskrivning. Utanför guiderna saknar verktygssidan för AI-beredskap beskrivningstagg helt, vilket är ett tredje läge: varken skriven eller genererad.
Kontrollen går att göra om på vilken sajt som helst, och den bör göras på hela urvalet: hämta sidans källkod och läs ut innehållet i <meta name="description">.
Fyndet är intressant just därför att det belyser Googles villkor. Beskrivningen används när den beskriver sidan bättre än något stycke i texten. En automatgenererad beskrivning som är sidans första stycke kan per definition aldrig uppfylla det villkoret. Den är inte skadlig, men den är verkningslös, och den ger ett falskt intryck av att rutan är ikryssad. De två sidor som har en skriven beskrivning visar samtidigt att undantaget inte kräver något verktyg, bara att någon skriver två meningar. Har du ett SEO-plugin installerat är det värt att kontrollera vilket av de två lägena din sajt befinner sig i.
Så skriver du dem
Titeltaggen ska säga vad sidan handlar om med sidans egna ord, och den ska stämma med den synliga h1-rubriken. Håll sajtnamnet kort och konsekvent placerat, i början eller i slutet. Undvik att stapla samma ord flera gånger, och undvik mallar där bara ett ord skiljer undersidorna åt. Om du bara ändrar en sak: se till att den mest framträdande rubriken på sidan och titeltaggen säger samma sak. Det är den motsägelse Googles lista över problem handlar om.
Metabeskrivningen ska vara unik per sida och sammanfatta hela sidan, inte bara inledningen. Google rekommenderar uttryckligen att den får innehålla faktauppgifter i stället för att vara en löpande mening, till exempel författare, publiceringsdatum, pris eller omfång. På stora databasdrivna sajter är det fullt legitimt att generera beskrivningarna programmatiskt, så länge de blir läsbara och skiljer sig åt. Har du inte tid att skriva alla: prioritera startsidan och de sidor som faktiskt får trafik.
Vill du se vilka av dina sidor som saknar beskrivning kan du gå igenom sajten sida för sida med vår checklista i tio steg, där titlar och beskrivningar är ett av stegen. Och eftersom allt fler läsare möter din text via en språkmodell i stället för ett sökresultat kan det vara värt att samtidigt testa hur begriplig sidan är för dem, med vårt kostnadsfria AI-beredskapsverktyg och guiden Gör din sajt läsbar för AI-sökmotorer och språkmodeller.
En rimlig ambitionsnivå
Det går att lägga en dag på att finslipa en metabeskrivning som Google sedan väljer bort. Det går också att låta ett plugin göra jobbet och tro att saken är avklarad. Mellan de två ytterligheterna finns en rimlig nivå: skriv riktiga titlar på alla sidor, skriv riktiga beskrivningar på de sidor som betyder något, och acceptera att sökmotorn har sista ordet. Google har varit tydlig med att den inte ändrar titellänkar manuellt för enskilda sajter. Det enda du kan göra är att ge den ett bättre underlag att välja bland.